Skip to content

Världsarv

Vad är egentligen ett världsarv? Beteckningen har skapats för att ge skydd mot förfall och förstörelse av unika platser, miljöer, objekt eller orter som vittnar om människans och jordens historia. En Unesco-konvention som tillkom under FN:s generalkonferens 1972 utser världsarven. Hittills har 191 länder skrivit på avtalet och därmed åtar de sig att vårda och bevara det egna landets världsarv, men också att stödja de andra ländernas strävan att skydda sina arv. Unescos kommitté består av 21 delegater från lika många länder och de sitter på mandatet i sex år, eller enligt frivillig överenskommelse fyra år för att det ska vara cirkulation.

Världsarv med kriterier

De länder som har undertecknat världsarvskonventionen åtar sig att med lagstiftning och organisation skydda och bevara kultur- och naturvärldsarv i det egna landet, och dessutom kan de nominera byggnader och naturområden till att bli världsarv. Vartannat år hålls möten där det beslutas om bland annat nya nomineringar. För att bli uppsatt på Unescos världsarvslista krävs det att vissa kriterier uppfylls. Förslaget måste ha ett enastående universellt värde och dessutom vara icke flyttbart vilket gör att föremål och traditioner inte kan hamna på listan. Det finns andra konventioner för detta. I Sverige är det Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som jobbar med frågor angående världsarven.

Ett fantastiskt världsarv är Taj Mahal

Minst ett av följande kriterier måste uppfyllas av ett naturområde för att få vara med på den prestigefulla listan över världsarv. 1. Geologiskt ska det ha synliga exempel på jordens olika utvecklingsstadier, pågående utvecklingsstadier eller tydliga geologiska strukturer. 2. Ekologiskt ska det vara ett exempel på pågående biologiska eller ekologiska processer som utvecklar djur- och växtsamhällen och ekosystem på land, i hav, sjöar eller kustvatten. 3. Det ska vara ett enastående naturfenomen eller ett landskap med exceptionell naturskönhet. 4. Det ska tillhöra naturliga livsmiljöer för att skydda biologisk mångfald och hotade arter samt miljöer som har universellt värde för forskning samt naturskydd.

Laponia – ett av de svenska världsarven

För att ett kulturobjekt ska få vara med på listan över världsarv ska det vara ett enastående mästerverk skapat av människan. I Sverige har vi totalt 15 arv på listan och de är uppdelade på både naturmiljöer och kulturarv. Laponia blev utsett för 20 år sedan och det är ett av de få områden som är både natur- och kulturarv. Det uppfyller flera kriterier och det är tack vare den samiska kulturen och naturskönheten som Laponia blivit upptaget på listan. Det uppvisar även exempel på pågående geologiska, ekologiska och biologiska processer. Här finns även ett rikt djur- och växtliv med många hotade arter.

Sverige har även flera byggnader på listan över världsarv. 2012 utsågs det femtonde av våra världsarv och det är våra Hälsingegårdar. Av omkring 1000 gårdar som finns utsågs följande sju till världsarvet: 1. Kristofers i Stene, Järvsö 2. Gästgivars i Vallsta, Arbrå 3. Jon-Lars i Långhed, Alfta 4. Pallars i Långhed, Alfta 5. Fågelsjö Gammelgård i Los 6. Bommars i Ljusdal 7. Erik-Anders i Söderala. Gårdarna är från 1800-talet, är välbevarade och visar exempel på byggnadstradition. Rumssviterna är även rikt utsmyckade med målningar som bönderna lejde kringvandrande eller lokala konstnärer till att måla. Gårdarna representerar därmed olika sätt att inreda och dekorera rum. Andra svenska arv är bland annat Drottningholms slott som blev vårt första arv på listan, Gammelstad i Luleå som är norra Sveriges äldsta kyrkstad och hällristningarna i Tanum i norra Bohuslän.

Världsarv i fara

Kompletta listor över alla världsarv hittar man hos Unesco. Här finns också information över vilka som räknas till världsarv i fara på grund av krig eller naturkatastrofer. Just nu finns 55 platser och objekt i farozonen. Ett exempel är den tropiska regnskogen i Sumatra, Indonesien. Bygge av vägförbindelser, olaglig skogsavverkning och tjuvjakt är ett hot både mot djurlivet, endemiska växter och de varierande livsmiljöerna som regnskogen besitter. I Syrien finns hela sex olika platser och byggnader på listan över arv i fara. Det är bland annat antika staden Damaskus, antika staden Aleppo, den arkeologiska platsen Palmyra samt ett 40-tal gamla byar som ligger grupperade i nordvästra Syrien och vittnar om livet på landsbygden under antiken och den bysantinska perioden.